Att träna är ingen hobby, det är en livsstil
Hejsan folket!
Älskar vi den hobby vi håller på med? Kan vi leva på det resten av livet? borde vi byta hobby? Svaren har inte jag, men lite resonemang kring det frågorna har jag.
Börjar från början:
Jag kom ut ca 04.00 på natten den 5 maj 1989, efter det har det varit Fredrik som sprungit runt i byn Örja i Landskrona. Intressant? nej inte ett skit för er, men vill berätta lite om varför jag älskar att bygga muskler. Därför börjar jag därifrån, eftersom jag var svag liten och klen :P och har aldrig tyckt om att bygga muskler förrän vid 17 års ålder, men jag har inte legat på latsidan! Nej jag har spelat fotboll, spelat innebandy, spelat badminton. Ja Lite olika sporter har jag varit aktiv i. Detta var i väldigt unga år.
När jag var ca 10 år minns jag nu hur man stod och kollade på när brorsan lyfte sina hantlar och spände musklerna lite, såg coolt ut. Sen minns jag också hur man lyfte stången med si sådär 10-15 kg med sina polare, precis efter man lirat lite fotboll ute på gräset en vacker sommardag. Då var man ju bara 11 år ca. Nostalgi!!
Ca 12 års ålder:
Nej sen struntade jag helt enkelt i att träna, och började spela fotboll mer ofta med mina vänner i byn. Ja kul som fan hade man, lirade också lite landhockey! Nostalgi igen!
Ca 15 års ålder:
Här hände det absolut inte så mycket mer än att man fick en moped, precis som alla andra. Då var det dags för långa åk till exempelvis center syd eller lund och dylikt. Här hände inte mö, dock var det fortfarande myycket fotboll med vänner. Inte har jag legat på latsidan för att jag skaffat mig en moppe.
Vid 16 års ålder började jag intressera mig mycket för att springa, tror det var i mitten av sommaren. Men i alla fall så vet jag att det var här mitt liv tog en vändning! Jag visste vad jag ville göra, i alla fall inom vilket ämne eller vad man ska säga.
Var tvungen att gå ett extra år på iv, men fick välja om jag skulle gå ett extra år på samma skola i en liten grupp, eller på en annan skola och jag valde så klart att gå kvar eftersom jag känner till skolan, elever som lärare. Tyckte att jag inte skulle känna mig komfortabel på en annan skola.
Någon gång då jag precis började i 10:an (klassen kallades så) så frågade vår lärare om någon ville vara med i skoljoggen, eftersom jag, under hela sommaren ägnat tid åt att bara jogga så tackade jag, ja. Vilket en annan i gruppen också gjorde. (klassen/gruppen var på 8 elever)
Skoljoggen är på 5 km och involverar hela skolan d v s 3, 9:0r, 3, 8or, 3, 7or, och slutligen 3, 6or. Ja det blir en hel del elever. Slutresultatet för mig blev 6:e plats, vilket var sjukt bra för mig! Minns det som det var igår :D. Tiden var på 20 min, tror jag. Någonstans där. Hade en kondition som hette duga!
Efter den dagen ägnade jag bara nästan alla dagar åt att bara jogga, fick bättre och bättre resultat varenda gång. Tog det på tid.
Nästa "story" får ni läsa imorgon! :)
Älskar vi den hobby vi håller på med? Kan vi leva på det resten av livet? borde vi byta hobby? Svaren har inte jag, men lite resonemang kring det frågorna har jag.
Börjar från början:
Jag kom ut ca 04.00 på natten den 5 maj 1989, efter det har det varit Fredrik som sprungit runt i byn Örja i Landskrona. Intressant? nej inte ett skit för er, men vill berätta lite om varför jag älskar att bygga muskler. Därför börjar jag därifrån, eftersom jag var svag liten och klen :P och har aldrig tyckt om att bygga muskler förrän vid 17 års ålder, men jag har inte legat på latsidan! Nej jag har spelat fotboll, spelat innebandy, spelat badminton. Ja Lite olika sporter har jag varit aktiv i. Detta var i väldigt unga år.
När jag var ca 10 år minns jag nu hur man stod och kollade på när brorsan lyfte sina hantlar och spände musklerna lite, såg coolt ut. Sen minns jag också hur man lyfte stången med si sådär 10-15 kg med sina polare, precis efter man lirat lite fotboll ute på gräset en vacker sommardag. Då var man ju bara 11 år ca. Nostalgi!!
Ca 12 års ålder:
Nej sen struntade jag helt enkelt i att träna, och började spela fotboll mer ofta med mina vänner i byn. Ja kul som fan hade man, lirade också lite landhockey! Nostalgi igen!
Ca 15 års ålder:
Här hände det absolut inte så mycket mer än att man fick en moped, precis som alla andra. Då var det dags för långa åk till exempelvis center syd eller lund och dylikt. Här hände inte mö, dock var det fortfarande myycket fotboll med vänner. Inte har jag legat på latsidan för att jag skaffat mig en moppe.
Vid 16 års ålder började jag intressera mig mycket för att springa, tror det var i mitten av sommaren. Men i alla fall så vet jag att det var här mitt liv tog en vändning! Jag visste vad jag ville göra, i alla fall inom vilket ämne eller vad man ska säga.
Var tvungen att gå ett extra år på iv, men fick välja om jag skulle gå ett extra år på samma skola i en liten grupp, eller på en annan skola och jag valde så klart att gå kvar eftersom jag känner till skolan, elever som lärare. Tyckte att jag inte skulle känna mig komfortabel på en annan skola.
Någon gång då jag precis började i 10:an (klassen kallades så) så frågade vår lärare om någon ville vara med i skoljoggen, eftersom jag, under hela sommaren ägnat tid åt att bara jogga så tackade jag, ja. Vilket en annan i gruppen också gjorde. (klassen/gruppen var på 8 elever)
Skoljoggen är på 5 km och involverar hela skolan d v s 3, 9:0r, 3, 8or, 3, 7or, och slutligen 3, 6or. Ja det blir en hel del elever. Slutresultatet för mig blev 6:e plats, vilket var sjukt bra för mig! Minns det som det var igår :D. Tiden var på 20 min, tror jag. Någonstans där. Hade en kondition som hette duga!
Efter den dagen ägnade jag bara nästan alla dagar åt att bara jogga, fick bättre och bättre resultat varenda gång. Tog det på tid.
Nästa "story" får ni läsa imorgon! :)
Lämna ett avtryck
Postat av: Sara
Vadå få moped precis som alla andra?! JAG kommer inte ihåg att JAG fick någon när jag blev 15. Jag blev inte bortskämd, som vissa :P
Trackback
