Barnen i Bullerbyn

Hej folket!

Detta vädret påminner en, eller i alla fall mig om filmerna Barnen i Bullerbyn. Den dära skomakaren som säger med en skarp, bestämd och arg röst: "Stäng dörra" Typ, medan de små söta barnen går in en och en till honom när de är lite rädda men samtidigt tycker att det verkar roligt.
Det var länge sen man såg dom filmerna. Men det som var lite dåligt, enligt min mening var att det gjordes två olika sorters versioner av det, om jag inte minns fel?



Nu blev jag lite så där nostalgisk som jag kan få för mig att bli lite då och då. Men det är härligt med minnen, tycker jag. Man känner sig fri och öppen och det känns som att man kan skriva om allt som man upplevde som yngre. Man fick lära sig att använda synen, smaken, hörseln och rörelserna på så många olika sätt. Man tog dom första stegen, fick känna det kalla trägolvet mot sina nakna små barnfötter. Känna att foten rörde golvet, när man tänker på det kan man nästan höra dom dära första stegen som man tog. Ett stort steg för bebisen, ett större steg för framtiden. 
Man fick lära sig så mycket om olika saker och ting. Lära sig livets gåta, det var det som man fick i livet som en gåva.
Man lärde känna nya kretser, man hade olika sorters lekar. Man sov över hos varandra.



En gång när jag var yngre, då jag sov över hos en polare vid namn Pontus som jag har känt sen förlossningen, sen vidare till dagis och vidare från förskolan till nionde klass. Sen hamnade man på olika vägar.
Men i alla fall, en gång när jag sov över hos honom, så insisterade jag på att se den dära gamla dinosaurie filmen. Jurassic Park. Fast våra mammor sa emot så ville jag och Pontus ändå se den. Men under natten, efter filmen då vi hade somnat. Så drömde jag mardrömmar, som ledde till att mamma  fick komma och hämta mig mitt i natten. Efter det, dröjde det tills jag såg den filmen igen :P



Äsch..nog med nostalgi nu.

Detta vädret kan man ju tycka väldigt illa om och tycka att det är ett pissigt snö-oväder. Men typ imorn tycker man säkert att det är tråkigt att det fortfarande inte är storm längre, samtidigt som man verkligen inte vill att det ska bli storm igen. Kluvade tankar då alltså :P Det är säkert bara jag som tänker så. Om inte, så dela gärna med er.

Jag är en riktig tänkare, visserligen känns det som att det har blivit mindre tankar nu om saker och ting. Inget negativt alltså, bara tankar om allt möjligt. Eller egentligen är dom inte helt borta, det känns som det kommit fler på något vis. Men det är bara till att försöka tänka på en annan sak som är en enda sak, då kan man få bort den andra filosifieringen (Stavning?) Det är ett ord som jag har svårt att stava till. Men äsch..ni förstår nog ändå vad jag menar.



Nu ska jag ta och dricka te, det teet som jag skrev om igår. Det var riktigt gott faktiskt och av någon konstig anledning känns det som att det gör eller kommer att göra susen. Men det som är konstigt är att man kan nog inte känna av det redan, bara efter en dag. Men man får väl hoppas på det bästa. Snart blir det en ny liten planering om viktnedgång också, men för tillfället är det inte officiellt :)

Ha det gött alla där ute!

M.V.H Erik


Lämna ett avtryck
Postat av: Gabriella

Det skrev jag med ett inlägg om häromdagen, att man klagar på vädret och sen vill ha tillbaka det. Fast kanske i lite argare ton. ;P

Sen heter det nog "filosofering". :)

2010-02-02 @ 23:28:56
URL: http://gabrielladiaz.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0